Taiwan - kultur

Taiwanesiska tennisspelare i Båstad

Ett taiwanesiskt dubbelpar förgyller årets Båstadtennis på damsidan. Det är dessutom två systrar som spelar! De heter Yung-Jan Chan och Har Ching Chan. De har också bland annat deltagit i Wimbledon under sin "turné" i Europa denna sommar. Båstad är sista tävling för dem innan de återvänder till Taiwan.

Bilden visar systrarna Chan tillsammans med några av sina fans, SweTais Alicia Wu-Engblom och delar av hennes familj.

Teater- och konserthall inspirerar britter

Taiwans National Theater and Concert Hall, känd för sin traditionella kinesiska design, finns med på en lista över världens finaste konsertbyggnader, i den brittiska tidningen The Telegraph (mars 2015). Listan togs fram för att ge inspiration inför byggandet av en ny konserthall i London. Tidningen skriver: "Som vi kan se i detta galleri av vackra byggnader kommer det att krävas en hel del för att [Londons nya konserthall] ska kunna mäta sig med de bästa i världen."

Teater- och konserthallen i Taipei med sina gula svängda tak och röda pelare är ett välkänt landmärke i den taiwanesiska huvudstaden. Den består av två byggnader - en teaterhall och en konserthall - som ligger på var sin sida av en plaza inne i Chiang Kaishek Memorial Park i centrala Taipei. The Telegraph kallar byggnaden "ett slående alternativ till Europas klassiska arenor" och "en av Asiens främsta arenor för framträdanden."

Taiwanesiskt lackhantverk i Malmö

Fram till den 12 april har du möjlighet att se lackhantverk, skapat under ett samarbetsprojekt mellan några svenska konsthantverkare och National Taiwan Craft Research and Development Institute.Utställningen äger rum på FormDesignCenter vid Lilla torg i Malmö och har öppet alla dagar utom måndagar.

Utställningens vernissage sammanföll med besöket i Malmö av Taiwans (de facto-)ambassadör Leo C.J. Lee, som under sin vistelse i Malmö bland annat träffade kommunledningen.

Läs mer om utställningen här!

Vad är väl en kväll på krogen mot... en natt i bokhandeln?

I Sverige och resten av västvärlden har bokförlag och bokhandlar svåra tider, och många läggs ner. Kanske uppfriskande att ta del av vad som händer hos bokhandelskedjan Eslite i Taiwan. Där flockas besökare i alla åldrar till deras butiker – som är öppna dygnet runt!

Att gå till en Eslite-handel, ensam eller med en vän, fram på småtimmarna har blivit ”inne” i Taipei. Och bokhandlarna som lockar mängder av besökare har hittat ett eget koncept där bokhyllorna samsas om utrymmet med kaféer och små restauranger, och stor vikt läggs vid design och mode.

”Du kan göra en massa saker i Taipei på natten, till exempel gå till nattmarknaden eller till en nattklubb. Jag går hit och läser” berättar Wan Hsuan-chang, lärare i Taipei som ofta besöker en av Eslites bokhandlar.

Nu har kedjan planer på att lansera sig i Kina, men där kan censuren ställa till problem. Läs hela artikeln, på engelska, här.

Tågresa genom Taiwan i Utbildningsradion

Filmaren Robert Hof reser med tåg genom Taiwan tillsammans med sin son. Resenärerna delar med sig av sin syn på religion, kultur, familjeliv och levnadsvillkor i det ekonomiskt framgångsrika Taiwan. Hur ser dagens unga taiwaneser på framtiden och landets förhållande till Kina?

Programmet sänds i teve under augusti månad 2014, men finns tillgängligt på den här länken fram till 8 februari 2015.

Taiwanesisk mat prisas i Lonely Planet

Den ansedda reseguiden Lonely Planet ger högsta betyg åt det taiwanesiska köket på sin hemsida.Taiwan kallas där för "matens hemliga underland" och artikelförfattaren konstaterar att den taiwanesiska maten är en blandning av portugisisk, holländsk, japansk och kinesisk kokkonst, en reflektion av de olika kulturer vilka under historien dominerat Taiwan.

I artikeln nämns ett antal "måste-rätter" såsom xiao long bao (dumplings av griskött med buljong), niu rou mian (biffnudlar), cong zhua bing (flatbröd med salladslök) och gua bao (sandwich med griskött).

Författaren noterar också att, även om det finns enskilda berömda restauranger i Taiwan, så hittar man mycket av den bästa maten på små matställen, exempelvis i någon av nattmarknaderna. Läs hela artikeln här.

Taiwanesisk barnbok nu på svenska

Hennes föräldrar är så upptagna med sitt och i skolan kan vad som helst hända… Flickan längtar efter sin farfar. Men han är mycket sjuk och kommer snart att dö. ”Om det ändå bara var en mardröm, som gick att vakna upp ur”, tänker flickan. Samma natt börjar snön falla. Flickan ser ut genom fönstret och upptäcker plötsligt en pojke därute, mitt på grannens tak.

Stjärnenatt är skapad av Jimmy Liao, en flerfaldigt prisbelönt bilderboksberättare från Taiwan. Det är en berättelse om sorg och tystnad, modiga val och kärlek. Boken har översatts till ett flertal språk och sålts i stora upplagor.

Magisk barndomsskildring med en egen fantasifylld logik. Illustrationerna dominerar boken allra mest. Färggranna, vackra, förtrollande teckningar för mig helt in i berättelsen. Varje uppslag är enkelt frammejslat men bildar ändå ett konstverk, en egen värld. Betyg: 5/5. Ur LitteraturMagazinets recension av Stjärnenatt (9/12, 2013).

Boken säljs i Sverige genom bokförlaget Mirando Bok. Mer information hittar du på Mirandos hemsida.

Kortfilmsfestival med inslag från Taiwan

Den 13-18 februari genomförs kortfilmsfestivalen Asia Shorts på Bio Rio i Stockholm. Ett antal uppmärksammade och prisbelönta kortfilmer från Asien visas med syftet att beskriva hur samtiden speglas i dessa länder.

Två taiwanesiska filmer finns med i utbudet. Den ena heter Mei och handlar om pojken på nudelbaren som försöker hitta ett sätt att visa sin kärlek till chefens dotter. Den andra heter Z046 och beskrivs som en film om familjehemligheter.

Mer information om festivalen hittar du på Nippon Agency

"Skönheten i den kinesiska kulturen"

I sitt nyårstal uttryckte Taiwans president Ma Ying-jeou en önskan om att de traditionella kinesiska tecknen ska få fortleva och visa skönheten i den kinesiska kulturen. President Ma underströk att studier av kalligrafi och traditionella kinesiska tecken är en kulturell fråga, inte en politisk.

I Kina, liksom i Singapore, används sedan några decennier tillbaka ett antal förenklade varianter av flera av de vanligaste tecknen, medan de traditionella tecknen lever kvar i Taiwan. Läs hela artikeln (på engelska) här!

Om Taiwans identitet

Detta ämne diskuteras i en fil. kand. uppsats med titeln Taiwan Identity. Re-positioning amidst multi-layered realities av Gudrun Seiler-Holmer (2011) inom disciplinen socialantropologi vid Lunds universitet.

I sin studie undersöker Seiler-Holmer vilka faktorer som bidrog till att den taiwanesiska identiteten utformades och på vilket sätt den uttrycks i dag. Hennes slutsats är bland annat att olika befolkningsgrupper i Taiwan kan samtidigt uppleva sig ha en etnisk, en nationell och en kulturell identitet.

Hela uppsatsen kan du läsa här!

Tennisframgångar

Ett svensk-taiwanesiskt mixed dubbel-par nådde tredje omgången i årets upplaga av US Open. Robert Lindstedt från Sundbyberg spelade tillsammans med Yung-Jan Chan från Taipei i denna turnering.

Här ett referat från deras segermatch mot bland annat tennisikonen Martina Hingis.

Matstaden Taipei

Bunkycooks, en hemsida som specialiserar sig på att hitta spännande nyheter och information om mat, har under sommaren 2013 listat "the ten best food destinations in the world" - och en av dem är Taipei!

För oss som själva besökt och/eller varit bosatta i den taiwanesiska huvudstaden är detta ingen nyhet. Det är snarare en bekräftelse på det vi redan visste, att Taipei bjuder på underbara kulinariska upplevelser. Läs hela artikeln här.

Taiwan och "soft power"

En av Taiwans viktigaste egenskaper är den till synes mystiska kraft som brukar kallas för "soft power" - förmågan att utan militär och politisk makt skaffa sig ett indirekt inflytande, att betyda något på världsscenen. Men vad är soft power egentligen? Hur kan man åstadkomma det? På vilket sätt kan man visa att Taiwan har det?

Taiwans roll som fristad för flyktingar från det kinesiska fastlandet under århundradens lopp, och i synnerhet under de senaste drygt 60 åren, har säkert en stor roll i det hela. Även under den tid, fram till 1980-talet, då Taiwan var en ganska hårdför diktatur var den personliga friheten där mycket större än i Maos Kina. Det som inte fick utvecklas alls under den värsta tiden i Kina utvecklades mer eller mindre fritt i Taiwan vid ungefär samma tid. Resultaten blev att mycket av den taiwanesiska popkulturen fick en flair av att vara fräsch och cool.

Det är därför ingen slump att en av de sångerskor som genom tiderna varit populärast i Kina (trots att hennes musik länge var förbjuden där) är den taiwanesiska sångerskan Theresa Teng (鄧麗君). Det är inte heller någon slump att en majoritet av den kinesiskspråkiga popmusiken i världen produceras i Taiwan, inte i Kina. Det är ingen slump att när Kina ville att Beijing-Olympiaden 2008 skulle bli en riktig succé, anlitade man den taiwanesiske filmregissören Ang Li (李安) att regissera själva invigningsceremonin.

Det är ingen slump att BBC nyligen rapporterade att de populäraste TV-programmen i Kina inte är de som sänds på kinesisk TV, utan piratkopior av taiwanesiska TV-shower som säljs på den svarta marknaden http://www.bbc.co.uk/news/world-asia-19868593. Det är absolut ingen slump att kinesiska talk show-moderatorer instrueras att INTE härma taiwanesisk mandarin i sina sändningar – det faktum att de annars skulle göra det är förstås ett tydligt tecken på den soft power som Taiwan åtnjuter. Att tala taiwanesisk mandarin är uppenbarligen coolt i Kina; lite för coolt för makthavarna.

Och således är det förmodligen inte heller någon slump att när Svensk-kinesiska föreningens Skåneavdelning i dagarna vill visa upp det bästa i "kinesisk" film, så väljs den taiwanesiska filmen Eat Drink Man Woman (飲食男女) som ett praktexempel.

Det är just det som soft power betyder: Taiwan är ett litet land militärt och geografiskt. Taiwan är visserligen ganska rikt, men har mindre ekonomiskt inflytande än Kina (även om en stor del av Kinas framgångsrika företag ägs av taiwanesiska intressen). Diplomatiskt är Taiwan ganska isolerat, det är inte många länder som har formella diplomatiska förbindelser med Taiwan. Men när det gäller vilket inflytande landet har i kulturproduktionen, i synnerhet den kinesiskspråkiga kulturen, är Taiwan en gigant.

Mycket Kina, men också Japan och urbefolkningens sedvänjor

Taiwans kultur är en produkt av dess läge mellan Kina, Stilla havet och Japan. Det kinesiska arvet är givetvis det mest synliga, med tanke på att taiwaneser delar de flesta traditioner med kineserna på fastlandet, och mycket av kulturen är gemensam (förutom att den har bevarats bättre i Taiwan, som sluppit alla omvälvningar som Kina drabbats av mellan 1949 och 1980, som Stora Språnget Framåt, Kulturrevolutionen och så vidare). Dessutom har Taiwans etniska blandning successivt fyllts på av nya vågor flyktingar från Kina, senast efter 1949. Dessa medförde de nyaste kulturella utvecklingarna från Kina, vilket har bevarat en omisskännlig kinesisk kärna i den taiwanesiska kulturen. Den senaste vågen medförde också att det mesta av Kinas nationalskatt, som Republiken Kinas regering fick med sig när den 1949 flydde undan kommunistpartiets armé, nu finns utställd i ett museum i utkanterna av Taipei.

Den austronesiska urinvånarkulturen, ofta dold under ytan, syns inte minst i bruket av betelnötter, och spåren syns även i folkmusiken. Maten är också präglad av urinvånarnas speciella rätter (till exempel sötpotatis). Det är en liten del av det som skiljer taiwanesisk kultur från kinesisk.

Under de 50 åren mellan 1895 och 1945, då Taiwan var en del av det japanska imperiet, och genomgick en urbanisering och industrialisering, präglades Taiwan av det japanska samhället och kulturen. Det japanska arvet syns tydligen i stadsbilden i äldre delar av såväl Taipei och andra städer, i maten, i ordningssinnet, i förkärleken för melankoliska visor. Mycket av det som är speciellt för Taiwan är just den unika blandningen av kinesisk och japansk kultur.

Vad som är anledningen till den speciella taiwanesiska vänligheten och öppenheten (så kallad "renqingwei"), vilken ingen besökare kan undgå att notera, är ett mysterium. Den skulle kunna vara ett resultat av Taiwans roll som tillflyktsort undan olika regimer på det kinesiska fastlandet, vilket lett till att alla taiwaneser, oavsett etnisk bakgrund, delar en känsla av att vara "vi som kom undan". Detta är förstås ren spekulation. Men den som verkligen vill veta vad "renqingwei" är, rekommenderas att göra slag i saken och besöka Taiwan!