Taiwan - historia

Presidentval i Taiwan

Den 11 januari 2020 återvaldes Tsai Ing-wen (DPP) som president med 57% av rösterna. President Tsai har en plattform som politiskt progressiv, med miljövänlig energi på sitt program. Hon stödjer LGBT-rättigheter och hennes arbete resulterade i att Taiwan 2019 legaliserade samkönade äktenskap. Hon är känd som djurvän, och hon framträder ofta med sina två katter. Hon är dessutom den första presidenten som har blandad etnisk bakgrund: hennes farfar var hakka, och hennes farmor en urinvånare från paiwanfolket.

Tsai Ing-wen har doktorsexamen från London School of Economics, och är en mycket respekterad politiker. Hon har däremot mött mycket motstånd från Kina, eftersom hon vägrar att låta sig bindas av den så kallade 1992 Consesus. Istället har hon lovat att under sin mandatperiod inte förklara Taiwan formellt självständigt. Följ hennes twitter!

I Taiwan hålls presidentval, liksom val av ledamöter till parlamentet, lifayuen, vart fjärde år. I valet 2020 behöll presidentens parti, Democratic Progressive Party, sin majoritet i parlamentet.

Förståelse för Taiwans situation bland kinesiska akademiker

I en artikel på tidningen Washington Posts hemsida beskriver Ilya Somin, juridikprofessor på George Mason-universitetet, hur han funnit överraskande positiva attityder till Taiwan under samtal med akademiker i Kina.

En akademiker sa att om det är så att taiwaneserna önskar bli oberoende, "så borde vi låta dem bli det", skriver Somin. En annan sa att fast han hoppas att en "förening" ska komma så småningom, så är han motståndare till det just nu, eftersom "det skulle vara en katastrof för Taiwan" då Taiwan skulle hamna under kontroll av den auktoritära regimen i Beijing.

Läs hela artikeln, på engelska, från taiwanesiska dagstidningen Taipei Taimes här.

Minneshögtid över 28 februari-massakern

"Det finns fortfarande fruktan och osäkerhet, så många decennier efter händelsen" anmärkte president Ma Ying-jeou när han kommenterade den så kallade 228-incidenten vid en minneshögtid på årsdagen av massakern, som inträffade 1947.

År 1995 instiftades en fond där pengarna ska gå till kompensation för anhöriga till offer för 228-massakern. Sedan dess har över 2200 fall avgjorts, där ersättning utbetalats till ett sammanlagt belopp av mer än 230 miljoner US-dollar. Läs hela artikeln om minnesceremonin, på engelska här.

Läs gärna även SweTai-medlemmen Per Johanssons utförliga artikel om 28 februari-incidenten längre ner på denna sida!

Nätverk viktigast för Taiwan

Under senare år har ett antal länder valt att bryta diplomatiska förbindelser med Taiwan (dvs Republiken Kina) för att i stället erkänna (Folkrepubliken) Kina. Idag är det bara 15 stater som erkänner Republiken Kina, de flesta i Centralamerika och Stilla Havet. På den diplomatiska kartan syns Taiwan knappt längre. Är detta anledning till oro? Knappast.

Det är något av en paradox att de flesta länder som erkänner Taiwan är små avlägsna u-länder som är svåra att finna på en vanlig världskarta. Ännu mer paradoxalt är att, ungefär i takt med att Taiwan utvecklats från att vara en enpartidiktatur till dagens pluralistiska demokrati, så har antalet länder med vilka det har diplomatiska förbindelser ständigt minskat. Kan det vara så att det inte lönar sig att bli en demokrati? Kan det vara så att Taiwan är på väg att försvinna helt? Knappast.

Taiwan existerar varken mer eller mindre för att ett visst land väljer att inte längre erkänna det. Det är inte relationerna med Gambia, Burkina Faso eller Guatemala som avgör om Taiwan finns eller inte. Gambias, El Salvadors eller Salomonöarnas byte av diplomatiskt erkännande visar inte på Taiwans minskade roll i världen.

Vad det i stället kanske visar är att formella diplomatiska relationer mellan nationalstater egentligen inte spelar någon större roll i vår globaliserade värld. Det är inte på den diplomatiska scenen som saker egentligen sker. Taiwans egentliga allierade är inte de små länderna som landet fortfarande har officiella relationer med, utan det är länder och områden som bl.a. USA, Japan och EU, som vid upprepade tillfällen prisat Taiwans utveckling inom mänskliga rättigheter och demokrati, som har kulturellt och ekonomiskt utbyte på hög nivå med Taiwan, och som nyligen beviljat taiwanesiska medborgare visumfrihet. Dessa sköter sina relationer med Taiwan genom ett nätverk av handelskontor och representationskontor som fungerar alldeles förträffligt, helt fritt från officiella diplomatiska relationer.

Svensk var guvernör i Taiwan/Formosa

Fredrik Coyet , född i Stockholm 1615, död 17 oktober 1687 var en svensk adelsman och kolonial ämbetsman. Han var bror till den framstående svenske diplomaten Peter Julius Coyet, och far till Baltzar Fredrik Coyet.

Coyet tog tjänst i det Nederländska Ostindiska Kompaniet och blev 1644 medlem av domstolen i Batavia (dagens Jakarta). 1647 sändes han till den japanska staden Nagasaki som sändebud, blev inte mottagen, men återkom 1652 och fick då beträda posten, vilken han innehade till 1653. Han utnämndes till guvernör över den nederländska kolonin Formosa år 1656. Den kinesisk-japanske generalen Koxinga anföll kolonin 1662 och efter en nio månader lång belägring tvingades Coyet överlämna Fort Zeelandia och senare även hela kolonin till Koxinga, som med sina 30 000 soldater var vida överlägsen Coyets 2 000 holländska soldater.

Coyet ställdes inför rätta och tvingades leva i exil på Bandaöarna under tolv år. 1670 fick den svenske ministern i Haag, Harald Appelboom den svenska regeringens uppdrag att intervenera till förmån för Coyet, vilket till slut ledde till att Coyet frigavs 1675 under löfte att aldrig lämna Nederländerna. 1675 publicerades också en stridsskrift som tillskrivits Coyet, Det försummade Formosa ('t Verwaerloosde Formosa), i vilken det ostindiska kompaniet anklagades för okunskap och för att ha vägrat skicka de förstärkningar som hade kunnat rädda Formosa. Coyet avled i Nederländerna och återsåg aldrig Sverige.

Coyets son, Baltzar Coyet (d. 1725), följde i faderns fotspår och tog tjänst i det Nederländska Ostindiska Kompaniet, för vars räkning han blev utnämnd till guvernör i Batavia 1696.

Taiwans demokrati påverkar Kina?

Den demokratiska utvecklingen i Taiwan är uppmuntrande för människorna i Kina. Det sa David Lorenzo, amerikansk docent vid Chengchi-universitetet i Taiwan, i ett tal han höll i början av september på Overseas Press Club i New York. Lorenzo varnade dock för att de kinesiska ledarna inte kommer att vilja införa politiska reformer som hotar kommunistpartiets maktställning. Läs hela artikeln, på engelska, här.

Koxinga - hur Taiwan kom att bli en del av det kejserliga Kina

Koxinga, vars kinesiska namn var Zheng Chenggong, föddes 1624 i japanska Hirado. Hans far var en kinesisk handelsman och pirat, modern japanska. Vid 17 års ålder flyttade Koxinga till Kina där han studerade vid det kejserliga universitetet i Nanjing.

År 1644 angrep manchuerna från norr, störtade Mingdynastin och grundade Ching (Qing), vilken sedermera blev Kinas sista dynasti. Likt Chiang Kaishek cirka 300 år senare tog sig då Koxinga med sina lojala trupper över till Taiwan för att därifrån organisera ett återtagande av fastlandet.

Taiwan var då koloniserat av holländarna och i väst känt under namnet Formosa. Koxinga och hans armé besegrade holländarna och ändade därmed den holländska kontrollen av Taiwan. Men Koxinga dog i malaria kort därefter, innan han hann sätta sina återerövringsplaner i verket.

228-incidenten

28 februari-händelsen eller 228-massakern, var ett uppror i Taiwan 1947. Den riktade sig mot Kuomintangs militära guvenör Chen Yi. Senare har den 28 februari blivit en helgdag i Taiwan. I Taipei finns även ett museum – Taipei 228 Memorial Museum – till minne av alla de som dog.

Efter 50 år av japanskt kolonialstyre överlämnades den administrativa kontrollen över Taiwan 1945 till Republiken Kina, som då styrdes av Chiang Kai-shek och Kuomintang. Kuomintangs styre av Taiwan präglades av nepotism, korruption och ekonomiskt misslyckande. Spänningarna ökade mellan taiwaneserna och Republiken Kinas administration. Kulmen nåddes den 27 februari 1947 i Taipei, när en tvist mellan en cigarettsäljare och en tjänsteman vid byrån för monopol utlöste allmän oro och ett öppet uppror som varade i dagar. Detta i sin tur utlöste en militär intervention som skulle kosta mellan 10 000 och 30 000 civila liv. Händelsen markerade början av Kuomintangs så kallat vita terror i Taiwan, där ytterligare tusentals invånare försvann eller fängslades.

Under årtionden var det förbjudet att diskutera 228-incidenten, men på årsdagen av händelsen 1995, berörde president Lee Teng-hui som första taiwanesiska statschef ämnet offentligt. Händelsen diskuteras nu öppet och firas som fredsminnesdagen.

Klicka här för att läsa en längre version av texten!